Forum / Oväder & Naturkatastrofer / Extremväder ur gamla källor

Blixtar.se :: Forum :: Väder :: Oväder & Naturkatastrofer		<< Föregående tråd \| Nästa tråd >>
Extremväder ur gamla källor

Gå till sidan >>
Forumvärdar: Johannes, Marcus, Slacker, Forecaster, Sunshades

Författare

Post

Åskeladden

måndag - 27 jun 2011, 22:57

Gäst

Jag har kollat bland rubrikerna utan att hitta någon tråd om "historiska oväder", så jag öppnar väl en sådan då! Här finns plats för uppgifter om oväder skildrade i gamla kyrkböcker och tidningar, och jag börjar med två notiser ur Wasa Tidning sommaren 1839.
"Den 14 sistvekne Juli på eft.m. hafva uti Kaunus och Himango byar i Lochteå socken, under stark storm och åska, hagel nedfallit, hvilka till storlek liknat hönsägg och alldeles förderfvat såväl sädes- som rötväxterna; äfvensom ett dylikt oväder med enahanda påföljd skall hafva inträffat inom Purmojärvi, Haapajärvi och Evijärpi byar i Lappajärvi socken."
"Den 20 i samma månad hafva Bönderne Anders Jacobsson och Matts Andersson, Sunnanbacka i Kronby Socken, under det de, vid sin tjärdal, vore sysselsatte med att tappa tjära uti tunnor, blifvit träffade af åska, hvarefter de funnits liggande döde uti den ifrån tjärdalen ledande rännan, Anders Jacobsson sårad uti ansigtet, men Matts Andersson utan synlig åkomma."

Ur Wasa Tidning lördagen den 17 augusti 1839

[ Redigerat måndag - 27 jun 2011, 22:59 ]

Tillbaka till toppen

SkySparkDanne

måndag - 27 jun 2011, 23:40

partydc

Ort/stad & Landskap: Västra Frölunda Göteborg

Intressant tråd!

Fyll på ni som har info!

Tillbaka till toppen

Åskeladden

tisdag - 28 jun 2011, 08:53

Gäst

Instämmer i din förhoppning att fler fyller på, Danne! I väntan på det kommer här ett klipp ur "Tidning för Venersborgs stad och län" den 6 juli 1895 över vad som måste ha varit en av de värsta katastroferna orsakat av blixtnedslag i vårt land.

"Ett häftigt åskväder fick i måndags öfver södra Sverige och förorsakade som bekant i Småland en fasansfull olycka. Åskan slog nemligen ned i en ängslada å Bäckaryds ägor i Hamneda socken något öfver en mil från Ljungby och dräpte i ett ögonblick sju friska och arbetsföra män samt skadade dessutom lifsfarligt tre andra personer.
Ladan af hvilken i detta ögonblick ej mer än en kolhög finnes kvar, låg högt uppe på en backe och hvarken träd eller buskar funnos i närheten. Till närmaste byggnad var omkring en fjärdingsväg. Vid 11-tiden på förmiddagen samlades där skördefolket, som arbetat på ängen, för att äta. Det var femton personer: nio karlar och sex kvinnor. Luften var varm och kvaf och himlen mulen. Man kände, att det var åska i luften, men ännu hade ej minsta mullrande afhörts, eller någon rägndroppe fallit.
Sedan man ätit, lade man sig en stund att hvila en stund i ladan. Karlarna lade sig i ladans södra ända och kvinnorna i den norra. Allt var lugnt och stilla. Och så på en gång hördes en enda stark knall. Ett ögonblick senare stod hela ladan i lågor och därutanför syntes några yra och förvirrade människor, som lyckats rädda sig själva och släpa med sig några halfbrända kroppar med och utan lif.
Såvitt man hittills kunnat utröna, slog blixten ned i ladans södra del, där karlarna inredt sin hviloplats, följde syllarna samt dödade - som man tror ögonblickligen - sju af männen. De sju voro nämndemannen Algot Andersson i Bäckaryd, hemmansegaren N.G. Erlandsson i Elinge, drängarna A. Stensson från Elinge, och V. Nilsson från Bäck-Andersgård, hemmansegaren J. Andersson från Hamneda Gasagård samt den sistnämndes båda söner Robert och Axel. Döfvad af åskan och svårt bränd blef J.A. Johansson från Bäck. Han räddades af sin hustru, som hastigt drog honom ur elden och ut i det fria. Han hade ej ett ögonblick förlorat sansen, utan såg tydligt elden och kunde bedöma faran. Han har sedermera berättat, hur ohyggligt han kände det, när han märkte lågornas snabba anryckande, men samtidigt var alldeles oförmögen att röra en lem eller ge ett ljud ifrån sig.

Af kvinnorna blef Sara, dotter till förutnämnde Johan Andersson och syster till de båda innebrända ynglingarna, svårt bränd på ryggen, armarna och benen samt Hanna Johansson från Bäckaryd också bränd. Dessa båda befunna sig närmast ladans dörr. Mathilda Nilsson, syster till den dödade Valdemar Nilsson, fick brännskador, då hon drog ut broderns kropp. Han var den ende af de ihjälslagna, som ej också blef innebränd.
Till Ljungby lasarett infördes genast med skjuts J.A. Johansson och Mathilda Nilsson, och så snart olyckan blef känd i Ljungby, begaf sig kronofogde Fagerholm genast till olycksplatsen, där han gjorde allt hvad omtanke och välvilja kunna uträtta.
Sorgen och förtvivlan bland de efterlefvande är lättare att tänka sig än beskrifva. Särdeles hårt tog sorgen den aflidne Algot Anderssons 29 åriga hustru. Man fruktade allvarligt för hennes förstånd och d:r Theorin efterskickades för hennes räkning

Tidigare på dagen hade det gått fram öfver Skåne, dervid åskan bl.a. slog ned i Kristianstad. Blixten träffade ett telefonstativ å artellerietablissementets länga utåt södra boulevarden och följde derifrån trådarna, synnerligast mot söder, hvarest den slog ned i telefonapparaterna och svedde väggarne, där trådarne vore festade, fyllande telefonrummen med rök. Hårdast drabbade blixten Liljecrantska huset och kontorslokalen å Neumans spritfabrik. Men äfven af många andra ställen i staden, ja ända så långt mot norr som å polisvaktkontoret hemsökte blixten telefonapparaterna. En person i staden, som skulle stänga fönstret, när urladdningen skedde, skadades i ena benet, som under flera timmar blef otjänstbart."

Klicka här för länk till detta och andra samtida klipp, samt utdrag ur en senare artikel från tidningen Smålänningen år 1995. På sidan finns även fotografi på gravstenen över sex av de omkomna samt på den minnessten som rest på platsen för katastrofen.

Tillbaka till toppen

Åskeladden

tisdag - 28 jun 2011, 10:25

Gäst

Nu skall väl den här tråden inte bara handla om åskoväder med fatal utgång, men här kommer ännu ett exempel, eftersom det finns mycket att beta av!

Att åskovädren över Vänern kan vara riktigt mäktiga känner jag själv till sedan jag tillbringade barndomens somrar på Segerstadshalvön. På denna sida hittade jag en tragisk händelse vid Vänerns strand för länge sedan: "1775 maj 17 Ett väldigt åskväder drog på natten fram över Mässvik, Liljedal, och antände en byggnad med åtta rum. Fyra personer omkom."

[ Redigerat tisdag - 28 jun 2011, 10:35 ]

Tillbaka till toppen

Åskeladden

tisdag - 28 jun 2011, 20:14

Gäst

I slutet av juni 1887 drabbades mellansverige av ett intensivt oväder, och det rapporterades in en mängd händelser till Östergötlands Veckoblad. Jag nöjer mig dock med vissa utdrag, notisen i sin helhet kan läsas här. Det finns flera intressanta inslag i det här ovädret, som t.ex. att vädersituationen kanske inte var så olik situationen för dagen, molnbilden beskrivs mycket bra, samt det faktum att det medförde både tromb- och tsunamifenomen. Så här beskrevs ovädret:

"Från Skeninge (troligen dagens Skänninge) skrifver wår meddelare: Ett ytterst häftigt åskväder med regn och hagel öfwergick i söndags afton staden och orten. En ovanligt tryckande temperatur, 28 gr. i skuggan med windstilla, hade rådt hela dagen, då det mot aftonen började mulna samtidigt som med att starck blåst inträffade. Åskmolnets främre del syntes kantad med en ljusgrå bred rand som med förfärande hastighet ryckte fram. Wid ovädrets utbrott syntes hela firmamentet liksom i lågor och åskknallarne woro nästan bedöfwande. Sedan åskvädret här war öfwer, syntes några intensiva blixtar i öster, och strax derpå rök och eld".
Skadorna på orten på grund av åskan inskränkte sig dock till en nedbrunnen ladugård och raserade telefonlinjer, men om vi för ett ögonblick lämnar rapporten över åskans verkningar och tittar på en separat notis ser vi att det var ytterligare väderdramatik denna dag i i Skeninge/Skänninge. Så här står det: "Då i söndags afton, omedelbart före åskvädrets utbrott, en skjuts var på väg från den närbelägna egendomen Klackeborg, inträffade att skjutsgossjen af en mötande hwirfwelwind helt plötsligt lyftes af åkdonet fram till hästens betsel och derpå från wägen till ett s.k. "gap" i gärdesgården. På platsen, der detta inträffade, låg en mängd döda fåglar af flera olika slag, hvilka antagligen hitförts af den lilla cyklonen, skrifwes från Skeninge till denna tidning."
Även i Motala fick extremovädret märkliga konsekvenser. Så här står det i den första artikeln: "Från Motala skrifves i M.P. (Motalaposten?) om ett egendomligt fenomen, som följde åskwädret åt. Wattnet i Wettern sjönk på mindre än fem minuter öfwer en fot. Strömmens watten ofwan och nedan Storbron minskades häraf så betydligt, att man nästan torrskodd kunde vandra från strand till strand. Laxar, hwilka uppehöll sig i djupare hålor på bottnen, och nu plötsligt sågo wattnet försvinna, gjorde wäldiga hopp och ansträngde sig till det yttersta för att kunna undwika att alldeles komma på det torra. En hel hop pojkar begagnade sig af tillfället och giorde en ganska god kräftfångst. Från kanalen rusade wattnet med stor häftighet ut i Wettern. Äfwen de större båtarna i hamnen kände werkningarna af wattenhöjdens minskning. Så t.ex. började ångaren Örn göra öfwerhalningar, kölen hade nått bottnen. Mindre farkoster utefter wikens stränder befunno sig helt oförmodadt på det torra. Efter en timmes förlopp hade wattnet intagit sin vanliga höjd."
Ovädret drog sedan vidare mot Närke, där det krävde ett dödsoffer, till vilket jag kanske får anledning att återkomma.

[ Redigerat tisdag - 28 jun 2011, 20:22 ]

Tillbaka till toppen

Åskeladden

onsdag - 29 jun 2011, 10:29

Gäst

Dags så att avsluta uppföljningen av det våldsamma vädersystem som hemsökte östra Göta- och Svealand i slutet av juni 1887. Efter att bl.a. ha förorsakat virvelvindar, torrläggning av Motala ström och annan förödelse i Östergötland drog så ovädret in över Närke. Där sattes ytterligare byggnader i brand, hagel stora som hönsägg föll över Tysslinge, och på en ort dödades fyra kreatur som betalade i en hage av blixten.
Den allvarligaste händelsen inträffade dock i Kumlatrakten. Så här återger Östergötlands Weckoblad det som skedde: "Widare slog åskan ner i Kumla by och dödade der en 17-årig yngling vid namn Hjalmar Pettersson. Denne war i sällskap med kamrater på hemwäg från Sannahed, då åskwädret öwerraskade dem, och de sökte skydd i en närbelägen gård. Hustru Olsson på stället öppnade just förstugudörren, då ljungelden slog Pettersson i bröstet och dödade honom ögonblickligen. Alla de närstående förlorade sansen af lufttrycket, men endast hustru Olsson har sedan haft känning av åskslaget, enär hon är lam i ena sidan."
Nu fortsatte åskpaketet vidare till Södermanland, där det rapporterades att åskan slog ned ett flertal gånger, inte minst i Spetsbysjön, där ett antal täta blixtnedslag i vattnet kastade svallvågor upp på land. När ovädret nådde fram till Stockholm hade det dock reducerats i styrka, även om det gjorde sig påmint i form av hällregn och åska.
Slutklämmen på artikeln lyder in exstenso: "Då månskifte inträffade samma dag som åskwädret, torde wi, om gamla märken hålla streck, ha att wänta en tids nederbörd".

Tillbaka till toppen

J.B

onsdag - 29 jun 2011, 10:48

Yay

Ort/stad & Landskap: Tobo, Norduppland

Ska se om jag hittar kyrkboksnedtäckningen Ang. kulblixten som dödade fyra kor på min gammelfarfars gård

Tillbaka till toppen

Åskeladden

onsdag - 29 jun 2011, 11:27

Gäst

Kul JB, (det var ju en "kul-blixt" f.ö...), började kännas lite ensamt i spalten! När man kollar gamla källor så hittar man inte minst många extremväderbeskrivningar som i dagens kvällspress lätt skulle etiketteras som följder av "det nya vädret" om de inträffade idag. Har nyss läst en klockren beskrivning om en fordomdags "svensk tornado", den kommer nog här så småningom.

Tillbaka till toppen

Åskeladden

onsdag - 29 jun 2011, 12:26

Gäst

Någon som minns "UFO-älgen"? Det var ju så att år 1988 påträffades en död älg på Hunneberg under former som vållade stor sensation. UFO-logerna talade om det som ett fall av "cattle mutilations", och det skrevs öppet om överjordiska ljussken. Ingen dödskamp hade skett, och att "vid den aktuella tiden med goda marginaler både bakåt och framåt i tiden hade inga åskväder förekommit inom ett 10 000 kvadratkilometer stort område". "Det är ett alldeles otroligt fall", sade en veterinär expert på älgdöd.

Skeptikerna å sin sida intervjuade andra sakkunniga, som med bestämdhet hävdade att det absolut hade förekommit en dödskamp hos djuret, och den naturfotograf som hittade den döda älgen påstod att det mot tidigare uppgifter hade rasat ett åskväder över området dagarna innan fyndet. Nu är det här ingen UFO-sida, så jag avstår från att ta ställning (även om jag har min åsikt klar...) Istället skall jag citera skeptikersidans veterinär, som ger en intressant beskrivning av det kliniska resultatet när en älg (eller annat större däggdjur) blir dödligt träffad av blixten. Länsveterinären som besiktigade det döda djuret berättade: "Ja, det är ju så här att vid ett åsknedslag uppstår en kraftig elektronförskjutning i marken. Stora djur som älgar har kraftiga muskelmassor och benen dras helt enkelt sönder av den muskelkontraktion som följer på nedslaget. Jag har sett liknande fall med hästar där blixten slagit ner över 100 meter bort och djuren fallit ihop med brutna ben. I fallet med älgen var det också ett enormt åskväder som drog fram över bergen några dagar innan den hittades. Jag tycker allting tyder på att den dödades av blixten."

[ Redigerat onsdag - 29 jun 2011, 12:34 ]

Tillbaka till toppen

Åskeladden

torsdag - 30 jun 2011, 16:26

Gäst

"Alla pratar om vädret, men ingen gör något åt det", säger ju ordspråket. Men i Östgöta-Posten den 17 juli 1899 kan man läsa om en man som verkligen försökte!
"En cyklon passerade för ett par veckor sedan öfver södra Oklahoma i Nordamerika och skulle utan tvifvel hafva ödelagt staden Hennesey, om ej en stor kanon affyrats mot den. Kanonen afsköts mot det trattformiga molnet, då det var omkring ett par hundra alnar från samhället, och molnet upplöste sig omedelbart. Detta var den andra cyklonen hvilken passerat nära Hennesey i sommar och fördunstats genom att affyra en kanon in i den. Stadens borgare ha nyligen köpt fyra kanoner och placerat dem på hvar sin sida af staden. En man är satt att vakta hvar kanon, och då en cyklon kommer skall han ladda samt fyra af, då cyklonen hinner inom "skotthåll". Metodens upptäckare Johan R. Hoades har kontraherat om att uppsätta cyklonkanoner kring flere präriestäder."

Klart att man blir nyfiken på hur det gick för denne "Johan"! Någon med det namnet gick det dock inte att hitta på nätet, men när jag testade med John Rhoades så gick det bättre.
The Artilleryman hade sommaren 2007 en både roande och rörande artikel om människans kamp mot det övervinnerliga vädrets makter, från den tid då vi försökte jaga bort de hotande ovädersmolnen med hjälp av rop och skrik, till dess vanmäktiga försök med att skjuta sönder tornadostormar med hjälp av artilleri tycks ha upphört någon gång på 1970-talet. I rättvisans namn skall sägas att försöken med att skjuta sönder vattenvirvlar till havs var något mer framgångsrika än att förhindra tornadorör över torra land.

Artilleryman skriver att korpral Rhoades idé, som redan delvis omnämnts, gick ut på att man inköpte fyra kanoner från artilleriet och riktade dem åt respektive vädersstreck. Därefter anställde man en person som skulle rida ut till den kanon som var närmast den annalkande tornadon och trasa sönder den med hjälp av kanonen och dess laddning av salt och krut. (Gissa vem som är hjälten?) Denna beredskap kostade c:a $50 per månad.

Fyra försök i Hennessey under två år med krut- och saltladdningar visade lovande resultat. En av laddningarna sägs ha stoppat en inkommande storm på 650 feets avstånd.Vid ett annat tillfälle fick man in en halvträff på tornadon, vilket inte stoppade den helt. Den enda skada som inrapporterades var märkligt nog från projektets största kritiker, vars hus raserades av ovädret! Vad som sedan hände med Rhodes projekt är höljt i dunkel. Det sista som rapporteras är att stadens innevånare firade sin hjälte, och borgmästaren erbjöd sig att dra sig tillbaka till förmån för Rhodes, the true Storm Chaser. Men om det blev så, det kanske vi kan forska vidare i någon annan gång...

[ Redigerat torsdag - 30 jun 2011, 16:29 ]

Tillbaka till toppen

Gå till sidan >>
Hoppa: Tillbaka till toppen